Äntligen så kändes det bra!!
Idag blev det en uteritt, bara i skritt men på blandat underlag med både asfalt, små skogsstigar med rötter och ojämnheter och bättre grusvägar. Men under hela ritten så snubblade hon faktsiskt inte en enda gång, och det känns helt fantastiskt!! Men jag har det i kroppen, får säga till mig själv att slappna av, jag sitter och väntar på att hon ska snubbla.
Men idag så var hon luftig och fin i steget, hon klev på med bra energi och ja, använde sina fötter som hon ska. Så nu tror jag att vi är på rätt väg måste jag säga och det känns så skönt. Så nu tänker jag att vi skrittar lite till, mycket lösgörande och massage på det. Sen börjar vi trava/tölta igång henne lite smått, men inte fastna i det arbetet utan med fortsatt stort fokus på att hålla henne mjuk och lösgjord.
Hon behöver komma ner lite mera i vikt, få bättre kondis och bättre styrka sen kommer hon bli super kul att rida.
Men redan nu så börjar jag känna "friskhets tecken" på henne. Idag skrittade hon på som om det var det sista hon gjorde i livet. Hon var pigg som Sören och skulle ikapp en annan häst från stallet som låg långt före oss på hemvägen, men innan vi kom till stallet så var hon ikapp honom. Skritta kan hon, jag fattar inte hur många steg i minutern hon måste ta, haha!!
Men jag ska sätta mig och försöka få ihop ett litet träningsschema för henne så jag få en bra översikt på det hela och hur det kommer se ut framöver. Tänker att under tiden som semestern fortfarnde är så kommer det bli lite lugnare, vi kommer troligen åka iväg med husvagen mera och då ska är det dumt att hon är på ett strikt schema... Men planera för det går ju bra!!
Men i morgon får vi se vad det blir för arbete för henne. Men något ska det nog bli hoppas jag. Sedan så lite vila på Måndag.
Men nu ska jag nog ta och sova snart, jag är trött som tusan.
Men vi hörs snart igen!
Sandra & Vaka
