sandra&vaka.blogg.se

 

Vi avslutade året 2018 med en lektion i tömkörning för bästa Mattias. Och vi började året 2019 med att hon tappat en sko. Jag hade inflammation i senskidan, så min hand var i skena och därför kunde jag inte slå på någon sko själv. Sedan hade jag stora problem med mina höfter/kropp så blev en del promenader. Vi fick även lite snö denna månad, även om det inte stannade sådär jätte länge. Vaka var väldigt pigg när jag sedan fick ordning på kroppen och hon fick på sig skor. 

 

 

Denna månaden började med att barnen red, både Svea och Albin vilket typ aldrig händer. Ingen av dom är speciellt intresserad av hästen eller det som är runt omkring. Så det är bara gilla läget och hoppas att de kanske kommer dela lite intresse när de blir äldre! Vädret börjar även det gå åt vår verkar det som. Solen kommer och sköna plusgrader. Träningen verkar gå framåt, några tappskor men en pigg häst. 

 

 

Regnet verkar komma tillbaka på besök, och ännu en tappsko! Kunder verkligen konstatera att hon HATAR att bli longerad. Hon tappar all energi, det som hon annars har i överflöd. Den 17 mars hade vi lektion för Mattias igen. Denna gången 2 dagar. Hon börjar även fälla sin vinterpäls ordentligt nu. 21 Mars upptäcker jag att hon är tjock i benet, men inte halt eller öm. Blev promenader en tid där. Sen skrittade jag henne uppsuttet då hon blev bättre, och konsultation med Slöinge. Den 28 Mars åkte eksemtäcket på detta året, vi hade då 10 grader varmt. 

 

 

Denna månaden började även galoppen att komma i paddocken och vi började få till det riktigt bra. 16 grader varmt och massa fågelkvitter. Hon blev sedan halt. Men blev rekomenderad att avvakta då hon inte vart halt i skritten. Hon blev bättre och vi kom igång lite sakta med att rida efter nästan 3 veckor med promenader. 

 

 

Hon började kännsas riktig fräsch igen och kom igång fint. Tyckte det var väldigt onödigt att skritta för att komma igång. Vaka återförendades med sin bror Arvid nu med. Louisa har tagit honom på foder och Vaka väldigt nöjd. Men så den 20 Maj var hon ofräsch igen. Något som inte stämmer. Longerade henne och hon tog inte ett enda travsteg, bara grisepassade. Den 24 Maj fick hon dommen en inflammation på kotsenskidan höger fram. Hon sprutades med tuppkam och kortison. Vi fick gå hem med rehab träning och med vetskapen att vi blir borta minst 3 månader. Hon fick under hela sin konvalecent gå med Arvid i vanlig hage då ingen av dom springer eller busar. Vaka är heller inte duktig på att stå på sjukhage då hon blir galen. 

 

 

Vi promenerar och håller oss till vårt rehab program. Hon tycker det är skittråkigt med promenader. Den 13 Juni blev det återbesök med benet. Forbättre på böjprovet, dock en liten hälta kvar men inget smärtreaktion. Hon sprutades på nytt och vi fick hem en ny rehab plan. Jag provade även denna månaden att rida Arvid då jag inte ridit på ett tag och Louisa hade fullt upp med allt det en bonde har mitt i sommaren!! Ja, promanderna fortsätte under hela denna månaden. Jag började även tömköra henne rakt fram ute för att variera promenaderna som hon tycker är så förbenat tråkigt vid det här laget. 

 

 

Den 14 juli satt jag upp igen för första gången på 8 veckor. Det var bara 10 minuter men ändå mer än på länge. Skritturerna blev längre för varje vecka, ökades med 5 minuter. 20 Juli provade jag att trava henne på töm då jag vid detta laget börjat tömköra henne på stora spår. Hon travade utan problem och skulle nu läggas in trav på lina efter 30 minuters skritt. Så detta var ändå en positiv månad även om det inte hände speciellt mycket. 

 

 

Nu har vi börjat trava uppsuttet igen. Och snart dags för återbesök. Den 13 Augusti var det återbesök och hon gick igenom som med lite småfynd på böjprovet. Men hon är ingen ungdom och det var inget som veterinären brydde sig om. Så nu började igångsättning med ett 6 veckors program som vi fick med oss hem. Så vi varierade med uppsuttet arbete och arbete i töm, vilket gick väldigt bra och vi lärde oss väldigt mycket av detta båda två. 

 

 

Vi började sko henne med en överrullningssko då jag under alla dessa veckor med promenader och ha sett henne vid sidan så tyckte jag mig se att hon hade ett annat behon av skor. Hon har ett väldigt stort baksteg och behöver komma undan med fram. Det hjälpte henne mycket och jag såg en mycket positiv effekt av det. Regnet har börjat ösa ner igen för denna hösten. Och nu åker jag åter igen på inflammation på senskidan, samma åkomma som Vaka just tillfrisknat ifrån. Så blev lite vila då jag inte kunde fixa med henne på grund av handen. Den 9 September kollades hon igenom i kroppen av bästa Carro och hon iget specifikt även fast hon inte vart igång och ändå haft en skada. Så det var bara att forsätta igångsättningen. 11 September klipptes hon för första gången. Vi tränade på och allt kändes bra. 

 

 

Den pigga hästen fortsätter och vi bygger mest styrka och kondition just nu. Tar det väldigt lugnt med att komma igång då jag verkligen vill att hon ska hålla. Men har ändå börjat trappa upp svårigheterna på det vi gör utan att göra det för mycket. Den 16 Oktober så tränade jag i paddocken med lamporna tända för första gången denna höst/vinter. Hon blev Vaccinerad och slutade denna månad med en promenad efter detta. 

 

 

En månad där hon kännts riktigt fin och där jag började känna att vi nog är tillbaka, vi är nästan där vi slutade i början på året. Även om vi tappat en del med, men med ork och styrka så är vi ändå på spåret. Hon blev även klippt igen och denna gången mer än innan då hon var full med regnskollor över hela länden. Blev en riktig ful klippning, men vad fasen det var ett måste. Och slutet på denna månad så bestämde jag mig för att byta stall. Jag sa upp min stallplats, där jag stått sen 2014. Men kände att jag nu behöver flytta på mig. Jag mådde inte bra där längre, omständigheterna stämde inte längre och jag vill känna mig fri när jag kommer till stallet. 

 

 

Denna månaden började kallt med några minusgrader. Men vi fick se solen för första gången på evigheter, jag tror faktiskt inte den var framme en enda gång på hela November?! Den 17 December flyttade vi till det nya stallet och det kändes väldigt bra. Kände att jag gjort ett bra val där. Vaka nöjd även om det är en stor omställning för oss båda då hon nu står på box vilken hon inte gjort sen hon var unghäst. Men jag tror ändå det passar henne. Men hon har i alla fall vart fruktansvärt pigg under denna perioden. Nästintil galen skulle jag säga, haha!! Men samtidigt väldigt kul och hon känns väldigt fin. I paddocken känns hon mjuk och fin. Lätt för skänkeln, lätt att inverka på. Fick även en liten galopp i paddocken. Så ja, nu har vi nya mål att jobba mot och det ser jag verkligen fram emot. 

 

 

Men med detta så hoppas jag på ett bättre år i det stora hela 2020, att vi får hålla oss friska är nummer 1 just nu känner jag. Sen ska jag knopa ihop mina mål med som kommer här i början på året. Men jag är supre glad i min underbara häst som gör mig så lycklig och hon gör så mycket för mig, hon gör mig hel min svarta prinsessa! 

 

Så med detta önskar jag er ett GOTT NYTT ÅR!! Och jag hoppas vi även ses nästa år!