Jag är så glad!!
Igår kom vi som sagt hem och det blev ett besök hos min prinsessa. Blev en kortare promenad/tömkörning. När vi skulle gå förbi girsgården där hon vart totalt livrädd för innan, var hon rädd igen och vet ni varför?? Nu fanns det en robbotklippare där med, ja Jesus! Det är inget hon bryr sig om i vanliga fall, så nu är det nog bara lite understimulerad och energi som spökar skulle jag tro.
Men hon börjar bli respektabel i hullet igen och det är hima skönt måste jag säga, tycker det är jobbigt att kämpa med vikten. Och nu i och med hennes skada vill jag inte att hon är tyngre än nödvändigt, för hon har en tendens att bli väldigt tung/fet och det vill jag undsvika. Jag låter henne gå på lite gräs och jag stödmatar hellre för att hålla henne i bra vikt.
Idag blev det en promenad med, men blev bra mycket kortare promenad än tänkt då det kom ett ösregn. Regnet var så hårt med så jag trodde att det haglade. Vaka vägrade gå utan ställde sig bara med rumpan emot. Men jag kunde ju inte vänta där ute, så jag fick tvinga henne att gå hem sista biten. Jag blev pisseblöt och det kippade i skorna. Ja, det har verkligen regnat de här dagrna, nu får det gärna hålla uppe några dagar. Men jag började mocka ut boxen för att förbereda en tvätt av det i morgon. Sen ska det målas och så i helgen. Så det kommer bli bra.
Sen ja, benet!!! Det är så himla fint, man ser knappt något alls nu så jag är så himla glad. Jag är verkligem hoppfull för detta. Skulle man inge veta att hon har en skada där så skulle man nog inte se eller känns det nu. Så jag hoppas vi får komma igång så smått nu om några veckor!
Men jag tänker att jag flikar in här i morgon med!
Sandra & Vaka
